Outokumpu (Finska börsen, 24,65 EUR)

Ett företag jag har haft under luppen ett tag är finska Outokumpu. Outokumpu är en av världens största tillverkare av rostfritt stål. Deras största anläggningar finns i Finland, Sverige och England. Man har nyligen taget ett beslut om att investera 550 MEUR i Avesta Jernverk för expandering av deras tillverkning av rostfria specialstål. Tillverkningen av specialstålet Duplex kommer att ökas från 250 000 ton till 650 000 ton. Outokumpu räknar med att världsbehovet stiger betydligt snabbare inom detta specialsortiment eller hela 20% per år. Det smarta med denna speciallegering är den har samma korrosionshärdighet som vanligt standard rostfritt 18/8 (18% krom, 8% nickel) men är dubbelt så stark och innehåller endast 1,5% nickel. Det innebär att stålpriset blir mindre känsligt av nickelpriset. Outokumpu är världsledande inom detta specialområde och har cirka 50% världsmarknadsandel.

Samtidigt faller priserna på vanligt ”bulkrostfritt” och Outokumpu har minskat produktionen av standardprodukter. Under kvartal 3 gjorde man stora lagernedskrivnings av nickel till ett värde om 280 MEUR då priset fallit ordentligt vilket resulterade i en kvartalsförlust. Långsiktigt är det dock positivt med fallande nickelpriser.

Outokompus strategi nu är dels att växa inom specialstål samt att sälja mera direkt till industriprojekt och man sätter därför upp Service Centers i Indien och Italien. Man har tidigare gjort sig av med koppardelen och teknologi delen (se gärna mina tidigare inlägg om Outotec (fd Outokumpu Technology) som har gått upp otroliga 80% i år). Ett delmål är att bli störst på rostfritt i Europa och slutmålet är att bli världsetta. Det är höga ambitioner och man kan nog inte klara det utan att köpa upp av någon konkurrent. Det har spekulerats tidigare att Outokumpu vill köpa spanska Acerinox Group.

På grund av nickelförlusterna kommer 2007 resultatet att bli sämre än 2006 även om själva rörelsen går betydligt bättre.

Lite Outokumpu siffor:

• 181 miljoner aktier. Marknadsvärde 4 414 MEUR.
• Omsättning 2006: 6154 MEUR (2007 blir förmodligen omsättningen ca 7000 MEUR)
• Rörelsevinst 2006: 824 MEUR (2007 blir lägre pga nickelförlusterna, trolig rörelsevinst ca 600 MEUR)
• Vinst per aktie (2006): 5,31 EUR
• Utdelning per aktie (2006): 1,10 EUR

Om Outokumpu klarar att hålla rörelsevinsten kring 600 MEUR för 2007 blir P/E tal är cirka 7,4.

Deras största konkurrenter i Europa är tyska Thyssenkrupp Stainless, spanska Acerinox samt Arcelor Mittal som bygger en ny fabrik i Belgien för rostfritt. Thyssenkrupp Stainless bygger ut kapaciteten i USA.

Problemet är att stålpriset för standard kvaliteter sjunker och att det tar 2-3 år innan kapacitetsökningen i Avesta är klar att tas i bruk. Långsiktigt är deras fokusering mot specialstål ett steg i rätt riktning och det borde innebära både bättre marginaler samt stabilare marknad. Outokumpu har dessutom vissa patent som skyddar mot flera av deras stållegeringar.

Outokumpu är beroende av investeringar i processindustrin (kemi, olja/gas, papper/pappersmassa, etanol, reningsverk mm) samt byggindustrin. Europa står för 75% av omsättningen så man står lite och faller med Europamarknaden. Den stora frågan är, när viker investeringarna nedåt i Europa?

Outokumpu är ett lågt värderat och välskött stålbolag. Aktiekursen har sjunkit i år med cirka 17%.

Jag är positiv till Outokumpu men avvaktar för tillfället. Liksom SSAB väljer man att nischa in sig, för Outokumpus del inom rostfritt stål. På bulksidan klarar man helt enkelt inte konkurrensen från lågkostnadsländer. Risken är att alla tillverkare ökar kapaciteten samtidigt och att marknaden helt enkelt inte kan svälja hela volymen och priserna rasar även inom specialstål, ett problem som är välkänt inom pappersindustrin. Kanske blir det en allmän nedgång inom industri- och byggkonjunkturen i Europa som triggar en konsolidering inom rostfritt stål?

Outokumpu hamnar på bevakningslistan.

Scania vs Volvo Del II

Lite jämförande siffror mellan Scania och Volvo. Jag har tittat på Scanias och Volvos siffror under perioden 1999 till 2007. För att kunna jämföra helåret 2007 har jag tagit deras nio första månaders resultat och försäljning och multiplicerat med 1,33. Det bör bli ganska korrekt för Scania men möjligen något lågt räknat för Volvo pga förvärvet av Nissan Diesel i våras.

Volvo har ökat sina försäljning under perioden 1999 – 2007 med 113% och motsvarande för Scania är 81%. Ökningen av rörelseresultatet för Volvo respektive Scania har varit 218% resp 118%.


Omsättning 1999 – 2007. Volvo har haft en imponerande försäljningsökning.

Ökningen av rörelseresultatet för Volvo respektive Scania har varit 218% resp 118%.


Scanias rörelsemarginal är imponerande jämn.

Anledningen till Volvos större procentuella ökning är att Volvos marginal var ganska dålig i början av perioden och att man de sista åren legat på en betydligt bättre nivå. Scania har haft en både högre och jämnare marginalutveckling. Den trenden kommer nog att fortsätta med Scanias huvudstrategi att växa organiskt. Volvo får med sina uppköp ett massivt arbete med att slå samman olika bolag och produkter och det tar tid och kraft att plocka fram synergier och besparingar. Resultatet kan nog bli att fabriker och utvecklingscentrum inte alltid hamnar på de mest optimala platserna och att hela företagsstrukturen blir lite spretig och ineffektiv.

Hur har deras aktiekursena gått? Båda har gått mycket bra på börsen. Scania har dock gått betydligt bättre och det beror förståss dels på högkonjunkturen och dels på MAN affären. Scania har gått upp cirka 360% och Volvo cirka 230%.



Scanias kursutveckling 1999-2007



Volvos kursutveckling 1999-2007

Dagens P/E tal är ca 16 för Volvo och 22 för Scania. Volvos kurs har ökat nästan precis i takt med vinstökningen. Scanias kurs har däremot ökat betydligt snabbare än vinsten. Scania bör ha ett högre P/e tal. En av anledningarna är Scania inte är exponererad mot den Nordamerikanska marknaden som viker kraftigt i år. Däremet är man tungt exponerad av de enormt starka marknaderna i Europa, Ryssland och Sydamerika. Samtidigt som man bearbetar tillväxtmarkander i Afrika, Asien och mellanöstern men med sina premiumlastbilar.

Sammanfattning. Två bra bolag med olika bakgrund och strategi för tillväxt. Både bolagen kommer nog att vara bra placeringar på medellång eller lång sikt. Min uppfattning är att Scanias kommer fortsätta att ha en högre rörelsemarginal (ett samgående med MAN kan dock förändra den bilden). Det finns en stor risk att Nissan Diesels lastbilar (inkl UD) kommer att snitta ner lastbilspriset och marginalen för Volvo även om det gynnar omsättningen. Mitt långsiktiga förstahandsval blir Scania som är ett av Sveriges duktigaste verkstadsföretag. Scania har visat att man klarar av en nedgång med positiv marginal och annars ligger på stabila 10-12%. Scania är duktigast i lastbilsklassen och kommer nog att fortsätta vara det. Värderingen av Scania/Volvo är inte extremt högt men absolut inte lågt och bygger på även högre vinster nästa år. En vikande konjunktur kommer att slå mot Scania & Volvo liksom de flesta andra bolag och allmän försiktighet är det som gäller med nya köp på börsen.

Scania vs Volvo Del I

Sverige har varit enormt framgångsrika med att producera lastbilar och har två världskända lastbilsföretag.

Volvo är ett gammalt dotterbolag från SKF som grundades 1926. Volvo betyder ”Jag rullar” på latin och vet man vad SKF tillverkar så är det namnet klockrent. I början tillverkade man endast bilar men 1928 kom även lastbilar in i bilden. 1999 såldes personbilsdelen till Ford. 2000 köpte Volvo upp Renualt Trucks och Mack Trucks (USA). Ett resultat blev att bilföretaget Renault blev största aktieägaren. År 2006 köpte man in sig i Nissan Diesel för att 2007 köpa upp hela Nissan Diesel inklusive UD.

Scania är också ett gammalt anrikt bolag (grundades 1900) företag med rötter i Skåne (Malmö) vilket namnet skvallrar om. 1911 slogs Scania ihops med Vabis i Södertälje (Vagn AktieBolaget I Södertälje) och bildade Scania-Vabis. Vabis försvann från namnet 1960 när man slogs samman med Saab och Saab-Scania bildades. Efter GMs köp av Saab styckades bolaget upp och lastbilsdelen fick kort och gott heta Scania igen.

Två framgångsrika företag med helt skilda strategier. Båda företagen har en mycket stark marknadsandel i Sverige och den nära konkurrensen har vässat bolagen så att de kunnat bli framgångsrika utomlands också. Scania har varit i klassisk exempel vid tekniska högskolor hur ett företag utvecklar och återvinnar hela moduler och komponenter i nya modeller och man kan då hålla nere utvecklingskostnaderna samt minsta ledtiden för att ta fram nya modeller. Jag kommer ihåg att Volvo hade dubbelt så många unika komponenter som Scania för ett likvärdigt produktprogram. Det gynnar förståss allt från design, inköp, lagerhållning, produktion och reservdelshantering.

De flesta känner till att Volvo och Scania finns på alla marknader i Europa men hur ser läget ut i Malaysia? Vi har ett kontor som ligger cirka 45km utanför Kuala Lumpur. Jag har fört lite statistik över de lastbilar jag mött på motorvägen för att räkna ut vilka marknadsandelar de har. Jag har inte räknat med lätta lastbilar utan bara de tyngre lastbilssegmentet.

Hino (Toyota): 17 lastbilar = 25%
Scania: 15 lastbilar = 22%
UD (Volvo): 13 lastbilar = 19%
Nissan Diesel (Volvo): 10 lastbilar = 15%
Volvo: 7 lastbilar = 10%
Isuzi: 3 lastbilar 4%
FUSO (Mitsubishi): 2 lastbilar = 3%
MB: 1 lastbil = 2%
Total 68 lastbilar

Denna beräkning måste förståss tas med en nya salt även om Scanias ovan marknadsandel är ungefär i linje med Scanias officiella Malaysia siffror. Hade den gjorts på en annan väg hade kanske resultaten sett annorlunda ut. Scania och Volvo tillhör premium lastbilarna i Malaysia. Normalt används deras lastbilar endast till transport av petroliumprodukter och lastcontainrar. Hade jag gjort mätningen vid motorvägen till hamnen utanför Kuala Lumpur hade nog Volvos och Scanias marknadsandel varit betydligt högre pga alla containertransporter. Nissan Diesel och UD (betyder Unified Diesel) används typiskt vid byggen för att forsla bort lera och gräv/schaktmassor eller till cementbilar. Utan tvekan får Scania och Volvo mest betalt för sina lastbilar (tillsammans med MB och MAN men deras andel är väldigt små) då de är störst på vägen och gör de tyngsta jobben. Numera ingår även Nissan Diesel och UD och vips är deras marknadsandel hela 44%. Samtidigt med den ökande marknadsandelen sjunker nog snittpriset per lastbil ordentligt tack vare lägre priser på den betydligt större Nissan Diesel/UD volymen.

Volvo har haft tillväxt genom förvärv på agendan sedan Volvo bilar försvann och det har ju gått överlag bra även om man fått jobba hårt med integration av Renault och Mack Trucks. Och nu är det dags att integrera Nissan Diesel/UD. Målet är nog att bli delägare i kinesiska Dongfeng lastbilar där Nissan är delägare.

Scania har satsat stenhårt på vissa utvalda marknader. Man var tidigt ute med egen produktionen i Brasilien och man är marknadsledande där. Scania har annars Europa som huvudmarknad men satsar stort i forna Östeuropa och Ryssland och på vissa utvalda marknader som Malaysia. Scanias VD Leif Östling har sagt att man går inte in i Kina i ett JV med en kinesisk partner. Scania väntar tills myndigheterna godkänner WHOFIs (WHolly-Own Foreign Investments) för lastbilar och att marknaden för premium lastbilar är tillräckligt stor för en egen fabrik vilket innebär minst 10 000 lastbilar per år. Leif Östling som för övrigt borde bli ”Årets svensk” inom svensk näringsliv för sitt försvar av Scania mot MAN attacken. Heder åt Leif Östling! Mera kämparanda inom svenskt näringsliv behövs. Nu blir det nog ändå ett ”SCANMAN” i slutändan men förhoppnings hamnar huvudkontoret i Södertälje vilket är enormt viktigt för Sverige.

Kina varning

Kinesiska Petrochina har nu blivit noterad på Shanghai börsen och kursen steg 200% första dagen. Bolaget värderas nu till svindlande 1 biljon USD. Som jämförelse är ExxonMobil värdererad till 487 miljarder USD. ExxonMobil har tre gånger högre försäljning än Petrochina och ungefär dubbla vinsten. Detta är självklart orimligt och man kan inte unvika att dra paralleller till IT yran.

Den kinesiska bubblan blåses alltså upp ytterligare. Risken är att fallet blir enormt stort i Kina, exempelvis kan man tänkas sig att Petrochina kan falla med upp till 75% av dess nuvarande värde. En säljoption på Petrochina kanske vore något? Ett stort fall i Kina kommer nog att trigga en stor nedgång världen över och skapa lite köplägen. Försiktighet gäller nog fram till OS i Beijing 2008 och en tid därefter. Glöm inte att se till att ha lite kapital för framtida börsreor.

Riskspridning i portföljen?

Här kan ni se spridningen i min portfölj. Verkstadsaktierna står för knappt 50%, ganska mycket men det är ju också lite av en paradgren i Sverige. Vilka aktier står bäst emot en nedgång? Tidigare hade jag Capio men de blev uppköpta. AstraZeneca har fått mycket stryk både på börsen och av analytikerna så kanske är det köpläge? AstraZenecas ersättare till succen Losec har klarat av att hantera generika preparat bra.

Blir det en riktigt allmän nedgång får de flesta aktierna stryk och därför har jag försökt att finansiera nya aktier med antingen utdelning eller försäljning av aktier för att inte öka aktieexponeringen. Istället har största delen av mitt löpande sparande samlats på mer eller mindre vanligt sparkonto. Man vill ju ha en liten stridskassa om det blir köpläge. Av mina aktier kan nog Getinge, SCA till viss del eftersom de är tunga inom konsumentdelen och förmodligen blir allt tyngre, Clas Ohlson och kanske Fenix Outdoor klara en nedgång ganska bra. Har ni tips på andra konjunkturokänsliga företag som ni vill dela med er?

Försäljning av Lundin Mining

Nybyggnationerna minskar nu kraftigt i länder som USA, Spanien och Norge. Fler länder kommer nog snart att ansluta sig till den gruppen, till exempel Sverige. Byggindustrin använder cirka 50% av all koppar som produceras (total världsproduktion cirka 20 milj ton). När USA och delar av Europas byggtemperatur sjunker kommer västvärldens kopparbehov att sjunka. Samtidigt ökar användningen kraftigt i BRIC (Brasilen, Ryssland, Indien & Kina). Kinas andel är ca 20% (4,2 miljoner ton). Europa konsumerar cirkar 30% och USA 20%. Samtidigt ökar man kopparproduktionen i Chile och andra kopparproducerande länder men ledtiden från investeringsbeslut till gruvproduktionen kan ta upp till 3-5 år. Ett troligt resultat av allt detta är kopparpriset kommer att sjunka under 2008-2010 då det finns risk att mera kapacitet tillkommer än total tillväxtökning drivet av BRIC. I dagsläget ligger kopparpriset på höga 7760 USD/ton. På grund av osäkerhet om kopparpriset väljer jag att sälja Lundin Mining och givetvis även att plocka bort dem från Aktietipslistan. Det negativa är att det blir en liten förlust (6,4%), det positiva att jag kan kvitta mot tidigare vinster.

Minskade nybyggnationer att påverka mycket annat med allt från byggmaterial till färg och vitvaror. Kanske konsumtionen börjar växla ner nu i I-länderna?

PA Resources - Outlook

PA Resources har sina producerande källor i Tunisien. Under kvartal 2 producerande man cirka 22 500 fat om dagen eller 1 866 000 fat under hela kvartalet. Snittpriset var 66.6 USD/fat vilket gav ca 862 MSEK i intäkter. Vinsten var cirka 314MSEK efter skatt. Den operativa vinsten var hela 574MSEK.

Under kvartal 3 sjönk produktionen till totalt 1 587 000 fat. Snittpriset var 70,13 USD/fat. Om vi antar att snitt USD kursen är 1 USD = 6,5 blir intäkterna ca 723 MSEK. Kv3 rapporten som kommer om 2 veckor kommer nog att visa minskad vinst vilket främst beror pä lägre produktion men också en lägre dollarkurs. Den lägre produktionen beror på 12 dagar planerade underhållsarbeten. Räknas de dagarna bort låg produktionen på 19 740 fat/dag.

Intressantare är dock att titta på kvartal 4 och framåt. Förhoppnings blir produktionen i snitt 20 000 fat om dagen och snittpriset kanske 85 USD/fat. Med den ekvationen och 1 USD = 6.5 blir intäkterna hela 995 MSEK. Vinsten kanske landar på 420-440 MSEK. Det ger ett P/E tal på cirka 6. Kvartal 1 kommer nog att ha ett än högre oljepris och P/E talet sjunker ytterligare. Kan man utöver det även öka produktionen ser PA Resources väldigt attraktiv ut. Av de många projekt man är inblandad i (Tunisien, Norge, Ekvatorial Guinea samt Republiken Kongo) och de prospekteringsrätter man har i bla England och Danmark finns god chans till produktionsökningar. Prognosen ligger på cirka 25 000 fat/dag i slutet av 2008 och 33 000 fat/dag i slutet av 2009. En spännande riskaktie som rekommenderas.