Olja – smörjmedlet i dagens samhälle

Oljepriset är nästan uppe och snuddar på 140 USD/fat. Kan oljepriset skena iväg mot 150 USD eller till och med 200 USD/fat? Och hur slår detta mot samhället?

Efter 1960 har man knappt hittat några nya mega oljekällor. De största idag som producerar är:
Ghawar (Saudi Arabien) 4,5 miljoner fat/dag (1948)
Burgan (Kuwait) 1,7 miljoner fat/dag (1938)
Cantarell (Mexico) 1,8 miljoner fat/dag (1976)
Bolivar Coastal (Venezuela) 2,6 miljoner fat/dag (1917)
Rumaila (Irak) 1,3 miljoner fat (1953)
Fyodorovskoye (Ryssland) 1,9 miljoner fat/dag (1971)
Daqing (Kina) 1 miljoner fat/dag (1959)

Siffran inom parantes anger det år det oljekällan hittades. Källa Wikipedia.

Dessa 7 jättefält producerar ca 15 miljoner fat olja/dag vilket motsvarar 17% av hela världsbehovet. De är enormt viktiga med andra ord så håll bra koll på dem! Ghawar, Burgan, Cantarell har alla peakat vilket innebär att deras produktion sakta minskar. Att ersätta dessa källor med nya blir extremt utmanande. Vissa tror till och med att totala världsproduktionen har peakat.

Det kommer att bli enormt tight med olja i framtiden. Utvecklingsländerna utvecklas vidare och med den deras oljeförbrukning. Västvärlden kan effektivisera sin oljeförbrukning ganska ordentligt (mindre bilar, dieslar etc) men det kommer knappast att minska det totala oljebehovet. Oavsett om det totala behovet sakta ökar eller sakta minskar kommer vi att få stora supply problem. Den billiga lättillgängliga oljan sinar helt enkelt sakta men säkert.

Oljan används till massor med saker. Drivmedel i fordon och flygplan, kemiikalier och plast, produktion av elektricitet, produktionen av konstgödsel etc.

USA majsproduktion skulle exempelvis falla med upp till 75% om man inte använde konstgödsel. Majs produkter (Corn Syrup, High Fructose Corn Syrup etc) används som sötningsmedel i nästan all mat “over there”, kor, kyckling, fisk etc matas med majs (en stek från Tampasslätten ger dig mer omega 3 fett än odlad fisk som matas med majs). Läs gärna Michael Pollens bok “The Omniverse Dilemma“ som är mycket läsvärd. En stor del av det moderna samhällets jordbruksframsteg beror på billigt konstgödsel och billigt drivmedel och vi har blivit enormt beroende av den. Oljan (och gas) behövs helt enkelt för att vi skall ha mat på bordet. Utan billig olja skulle vi exemplevis inte ha några bananer på bordet som färdats världen över i en kylcontainer drivna av billig olja. Eller avacados, kiwi och så vidare. Geologen Glenn R Morton har hittat ett samband mellan höga oljepriser och använding av konstgödsel (högre priser medför mindre gödsel på åkrarna) och menar att det höga oljepriset ligger bakom prisuppgången på vete, majs mm.

Problemet är att varken kärn-, vind- eller solkraft klarar av att ersätta oljan. Alla dessa alternativ kommer förståss att behöva byggas ut med det kommer inte att räcka på långa vägar. Kol kommer nog att bli det alternativ som kommer att fungera som en brygga tills nästa nya energiteknik kommer eftersom det finns i stora lättillgängliga mängder. Dock ingen trevlig tanke om man har varit i koleldade städer i Kina. Fusionstekniken ligger tyvärr minst 50 år bort så det blir intressant att se den framtida utveckllingen.

Kommer ett allt högre oljepris att bromsa in globaliseringstrenden? Kanske måste varje regional bli mer eller mindre självförsörjande pga enormt höga fraktkostnader. Redan idag flyttas amerikansk produktion från Kina till Mexico och till och med tillbaka till USA. Med höga containerfraktpriser och tvåsiffriga inflationstal i många asiatiska länder (Vietnam 25%) kommer Europa och USA snabbt att öka sin konkurrenskraft eller snarare, det minskar Asiens konkurrenskraft.

Det är inte meningen att detta skall vara ett domedagsinlägg med vi står nog inför stora energiproblem framöver. De stora energidrakarna som Ryssland och Saudiarabien har troligen passerat sina produktionstoppar. Stora energiproblem brukar innebära stora politiska problem. Många krig i världen har startats pga energi eller vatten. Kanske är det lite för tidigt för våra svenska politiker att helt stänga försvaret, eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut.

Elbolag med hög andel vattenkraft som norska Hafslund (100%) kommer nog att bli en långsiktig vinnare. Finska Fortum ligger nog också bra till som huvudsakligen använder vatten- och kärnkraft. Kryddan eller kanske risken med Hafslund är att man får med en rejäl bit REC. REC som för övrigt kommer att sätta upp en jättefabrik i Singapore för att tillverka solceller.

Med hänsyn till ovan kommer nog fler svenska älvar att byggas ut. Förr eller senare.

Northland Resources som planerar att ta upp kampen med LKAB inom 1-2 år kommer nog att kunna få en bra start på verksamheten eftersom dels är malmpriset högt och dels konkurrerar man med exempelvis brasilianska gruvspelare som har en stor logistik nackdel som troligen blir allt större i framtiden och det är inte omöjligt att transportkostnaden kommer att överstiga priset på järnmalm. Northland Resources liksom LKAB blir då våra naturliga europagruvor för järnmalm.