Back to basic eller kejsarens nya kläder

Det har varit en enorm fokusering på cleantech företag de sista åren. Detta oavsett om tekniken ifråga har riktig potential eller inte. Allt med anknytning till cleantech har lyfts upp och optimism har varit enormt stor. Lite IT hysteri över det hela helt enkelt. Eller som spekulationen i tulipan lökar i Holland en gång i tiden. Solcellsindustrin är ett exempel. Företag som haft orimligt hög värdering är exemplevis REC och Morphic (bränsleceller och vindkraft).

I IT fallet överlevde många företag IT kraschen och går riktigt bra idag. Ett svenskt exempel är Ericsson som var värderad till hisnande 1200 miljarder vid toppen. Idag är värdering mer rimliga 240 miljarder men vid botten var nog värdering kanske kring 100 miljarder så fallet var mycket kraftigt (90+%) . Det viktiga är dock att Ericsson idag är ett starkt bolag som går bra. Flertalet av deras kunder går också riktigt bra.

Solcellsindustrin har levererat enorma volymer solcellpaneler till Tyskland, Spanien och Japan. Tre länder där respektive stat subventionerar användningen av solceller. I Spanien har man fram till hösten 2008 kunnat bygga solcellsparker med garanti att sälja den producerande elektriciteten långt över marknadspris i 25 år. Resultatet är att en stor del av världens största solcellsprojekt har skett i Spanien och detta har nu helt avstannats. Samtidigt har solcellstillverkarna byggt ut produktionskapacitenen av solceller. REC enorma solcellsfabrik i Singapore byggs för fullt osv. Jag hoppas verkligen solceller tillhör framtiden eftersom vi måsta ersätta de fossila bränslena med något annat för att inte våra samhällen totalt skall klappa ihop. Dock har dagens solceller mycket låg verkningsgrad, är fortfarande allt för dyra samt fungerar endast i dagsljus. Risken är dock stor att solcellstillverkarna snart sitter med enormt stora produktionskapaciteter men med alldeles för få kunder då statliga subventioner försvinner.

Det har också varit en enorm hysteri kring etanol som fordonsbränsle. I Sverige säljs etanol som E85 vilket innebär att man använder 85% etanol och 15% bensin. Vintertid minskar man andelen etanol till 75% för att bilarna skall fungera bättre (dock utan att tillfälligt ändra namnet till E75). Har man köpt en etanolbil har man fått en en miljöbilspremie av staten. Detta trots att etanoltillverkningen konkurrerar med exemplevis matproduktionen som gör att mexikanarna sett stora prisökningar av majs eftersom exportlandet USA storsatsat på etanolproduktion med majs som råvara. I Sverige sker etanolproduktion bla av Sekab som använder skogsråvara för sin produktion och då konkurrerar den iallafall inte med matproduktionen. Dock kommer nog den mesta av Sveriges etanol från Brasilen där den tillverkas från sockerrör. Jag är dock mycket skeptiksk till användning av etanol som fordonsbränsle. Det är mycket tveksamt om det överhuvudtaget är bättre för miljön att använda etanol istället för bensin. Etanolbilarna i Sverige kan köras på E85 eller vanlig blyfri bensin. Etanolkonsumtionen har nu rasat kraftigt eftersom det är billigare att tanka bensin. Så mycket för miljöbilar. Snart tar nog taxibilarna bort sina miljödekaler och tanker 95 oktan. Eller så smygtankar de på nätterna för att förbättra ekonomin  Inte nog med att svenska staten slängt ut en massa pengar på att subventionerna etanolbilar som inte ens körs på etanol, det finns dessutom krav på att varje mackägare skall sälja “miljöbränsle“ på sin mack oavsett om det finne efterfrågan eller inte. Det är en stor investering för en liten mackföretagare och har resulterat att många glesbygdmackar stängts. Som om inte det är tillräckligt tufft att driva företag och leva i glesbygden. Långt uppe i Norrland finns det tydligen en mackägare som säljer ved i säckar som miljöbränsle. Ved kan användas som bränsle av landets all gengasbilsägare! Kanske staten snart subventionerar gengasbilar och taxibolagen byter ut sina dekaler till “gengastaxi“. A andra sidan behövs ingen dekal om man har ett stort gengasaggregat där bak…Jag är dock positiv till etanol som alternativbränsle att ha vid nationella kriser, krig osv. Ökad användning av etanol i främst USA har troligen hjälpt till att sänka världsmarknadspriset på bensin vilket hjälper upp deras handelsbalans. Det ironiska är att etanol som bränsle tappar ytterligare konkurrenskraft.

Vindkraft har förmodligen en mycket bättra chans att överleva då den är effektivare än solceller.

Jag tror att nästa generations miljöbilar kommer att vara elbilen. Frågan är dock om det blir rena batteribilar eller en batteribil a la Chevrelot Volt som gäller. En bil som enbart drivs av batterier fungerar kanske bra som pendlarbil. Volt bilen har även en förbränningsmotor som startar vid behov och laddar batterierna samt driver elmotorerna. I det första faller undrar man hur snabbt batterierna förlorar kapacitet och prestanda. De flesta verkar jobba med Lithiumjonbatterier. Att exemplevis byta ut ett batteripaket var 5:e år för 150 000 kr är ju inte så roligt. Att ta fram nya och bättre batterier är tydligen en tuff uppgift och tar många år. Ledtiden från prototyp till fullskaleproduktion tar cirka 20 år. Volts lösning verkar bättre men man missar samtidigt poängen med elbil eftersom man måste ha en förbränningsmotor med allt vad det innebär. Dock tror jag att elbilen är vägen framåt. Hybridbilar som Toyotas Prius tror jag dock inte mycket på, då kan man lika gärna köra en ännu snålare dieselbil som är ännu bättre för miljön.

Per-Olof Eriksson (fd Sandviks chef) har skrivit några uppfriskande artiklar om koldioxid debatten. En av artiklarna har rubriken “Varför skulle koldioxid vara farligt?“. Man kan inte idag påvisa att det finns det finns en länk mellan koldioxid och en eventuell temperaturhöjning på jorden. Man kan givetvis göra avancerade modeller där man antar vissa parametrar och hittar ett samband. Eller använda andra parametrar och hitta helt andra samband. Nu kan det ju faktiskt vara så att koldioxid har påverkan på klimatet som gör att det blir varmare men det är långt ifrån säkert. Dock lämnar massmedia inte mycket utrymme till dessa som försöker belysa frågan från andra perspektiv. Inga vuxna törs säga att kejsaren är naken. Exempelvis säger vissa att om man skulle rena koleldningen i Indien och Kina skulle det ha stor påverkan på temperaturen eftersom de smutsiga partiklarna som försvinner i luften vid dessa ineffektiva förbränningar har en temperaturhöjande effekt. En rening av dessa skulle få nästan omdelbar effekt plus förstås en positiv inverkan på luftkvaliteten. Andra säger att Metan är mycket värre än exemplevis koldioxid från ett växthuseffektperspektiv. Det finns också forskare som tror att uppvärmningen kommer från summan av de aktiviteter vi har på jorden. All energi som exemplevis förbrukas i bilar eller mopeder försvinner förr eller senare i värme och bidrar således till uppvärmningen. Samma sak med duschvattnet, kylskåpet mm. Även människor bidrar med uppvärmning, en människa avger ungefär 100 W energi. Om man tänker sig att jordens befolkning de sista 100 åren har ökat med 4 miljarder människor innebär det en värmeökning av ofattbara 3456 TWh. Det är mer än hela Europas elproduktion och motsvarar cirka 400 kärnkraftverk. Andra menar att Sverige snarare skulle behöva en högre koldioxidhalt eftersom det då skulle växa bättre. En högre växtaktivitet skulle dessutom förbruka mera CO2 i fotosyntesprocessen. Som sagt, enormt många variabler och P-O Erikssons artiklar är mycket bra då det kan bidra till att ge en mera objektiv syn på klimatfrågan. Det var ju trots allt inte så många år sedan forskarna varnade för en kommande istid…

Priset på kol och olja är idag allt för lågt för att motivera stora kommersiella investeringar i nya sätt ett producera/tillvara energi. Detta trots att världens oljekällor håller på att sina, för eller senare kommer det att bli brist på energi och det kan få förödande effekter på samhället med hungersnöd, kaos och krig som resultat. Politikerna måste ta fram en trovärdig långsiktig energipolitik för att förhindra detta och det är bråttom.

Olja – smörjmedlet i dagens samhälle

Oljepriset är nästan uppe och snuddar på 140 USD/fat. Kan oljepriset skena iväg mot 150 USD eller till och med 200 USD/fat? Och hur slår detta mot samhället?

Efter 1960 har man knappt hittat några nya mega oljekällor. De största idag som producerar är:
Ghawar (Saudi Arabien) 4,5 miljoner fat/dag (1948)
Burgan (Kuwait) 1,7 miljoner fat/dag (1938)
Cantarell (Mexico) 1,8 miljoner fat/dag (1976)
Bolivar Coastal (Venezuela) 2,6 miljoner fat/dag (1917)
Rumaila (Irak) 1,3 miljoner fat (1953)
Fyodorovskoye (Ryssland) 1,9 miljoner fat/dag (1971)
Daqing (Kina) 1 miljoner fat/dag (1959)

Siffran inom parantes anger det år det oljekällan hittades. Källa Wikipedia.

Dessa 7 jättefält producerar ca 15 miljoner fat olja/dag vilket motsvarar 17% av hela världsbehovet. De är enormt viktiga med andra ord så håll bra koll på dem! Ghawar, Burgan, Cantarell har alla peakat vilket innebär att deras produktion sakta minskar. Att ersätta dessa källor med nya blir extremt utmanande. Vissa tror till och med att totala världsproduktionen har peakat.

Det kommer att bli enormt tight med olja i framtiden. Utvecklingsländerna utvecklas vidare och med den deras oljeförbrukning. Västvärlden kan effektivisera sin oljeförbrukning ganska ordentligt (mindre bilar, dieslar etc) men det kommer knappast att minska det totala oljebehovet. Oavsett om det totala behovet sakta ökar eller sakta minskar kommer vi att få stora supply problem. Den billiga lättillgängliga oljan sinar helt enkelt sakta men säkert.

Oljan används till massor med saker. Drivmedel i fordon och flygplan, kemiikalier och plast, produktion av elektricitet, produktionen av konstgödsel etc.

USA majsproduktion skulle exempelvis falla med upp till 75% om man inte använde konstgödsel. Majs produkter (Corn Syrup, High Fructose Corn Syrup etc) används som sötningsmedel i nästan all mat “over there”, kor, kyckling, fisk etc matas med majs (en stek från Tampasslätten ger dig mer omega 3 fett än odlad fisk som matas med majs). Läs gärna Michael Pollens bok “The Omniverse Dilemma“ som är mycket läsvärd. En stor del av det moderna samhällets jordbruksframsteg beror på billigt konstgödsel och billigt drivmedel och vi har blivit enormt beroende av den. Oljan (och gas) behövs helt enkelt för att vi skall ha mat på bordet. Utan billig olja skulle vi exemplevis inte ha några bananer på bordet som färdats världen över i en kylcontainer drivna av billig olja. Eller avacados, kiwi och så vidare. Geologen Glenn R Morton har hittat ett samband mellan höga oljepriser och använding av konstgödsel (högre priser medför mindre gödsel på åkrarna) och menar att det höga oljepriset ligger bakom prisuppgången på vete, majs mm.

Problemet är att varken kärn-, vind- eller solkraft klarar av att ersätta oljan. Alla dessa alternativ kommer förståss att behöva byggas ut med det kommer inte att räcka på långa vägar. Kol kommer nog att bli det alternativ som kommer att fungera som en brygga tills nästa nya energiteknik kommer eftersom det finns i stora lättillgängliga mängder. Dock ingen trevlig tanke om man har varit i koleldade städer i Kina. Fusionstekniken ligger tyvärr minst 50 år bort så det blir intressant att se den framtida utveckllingen.

Kommer ett allt högre oljepris att bromsa in globaliseringstrenden? Kanske måste varje regional bli mer eller mindre självförsörjande pga enormt höga fraktkostnader. Redan idag flyttas amerikansk produktion från Kina till Mexico och till och med tillbaka till USA. Med höga containerfraktpriser och tvåsiffriga inflationstal i många asiatiska länder (Vietnam 25%) kommer Europa och USA snabbt att öka sin konkurrenskraft eller snarare, det minskar Asiens konkurrenskraft.

Det är inte meningen att detta skall vara ett domedagsinlägg med vi står nog inför stora energiproblem framöver. De stora energidrakarna som Ryssland och Saudiarabien har troligen passerat sina produktionstoppar. Stora energiproblem brukar innebära stora politiska problem. Många krig i världen har startats pga energi eller vatten. Kanske är det lite för tidigt för våra svenska politiker att helt stänga försvaret, eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut.

Elbolag med hög andel vattenkraft som norska Hafslund (100%) kommer nog att bli en långsiktig vinnare. Finska Fortum ligger nog också bra till som huvudsakligen använder vatten- och kärnkraft. Kryddan eller kanske risken med Hafslund är att man får med en rejäl bit REC. REC som för övrigt kommer att sätta upp en jättefabrik i Singapore för att tillverka solceller.

Med hänsyn till ovan kommer nog fler svenska älvar att byggas ut. Förr eller senare.

Northland Resources som planerar att ta upp kampen med LKAB inom 1-2 år kommer nog att kunna få en bra start på verksamheten eftersom dels är malmpriset högt och dels konkurrerar man med exempelvis brasilianska gruvspelare som har en stor logistik nackdel som troligen blir allt större i framtiden och det är inte omöjligt att transportkostnaden kommer att överstiga priset på järnmalm. Northland Resources liksom LKAB blir då våra naturliga europagruvor för järnmalm.

Filippinerna och energi

r

Jag är för tillfället på tjänsteresa i Manila i Filippinerna. Igår var det strejk i huvudstaden på grund av de höga bensinpriserna. En liter besin kostar cirka 1,2 USD. Och då skall man ta i beaktning att en tredjedel av befolkningen i Filippinerna lever på mindre än 2 USD per dag. Deras BNP per capita är kanske en tiondel av den svenska. 1.2 USD per liter är med andra ord väldigt mycket i Filippinerna. Trafiken är enormt tät i staden och jag undrar ibland hur världen skall klara sig om vi får en riktig bensinbrist i världen eller en stor obalans mellan utbud och efterfrågan. Folket kommer inte att acceptera att levnadsstandarden minskar. Oljan kommer inte att ta slut de närmsta åren. I själva verket finns det mycket olja kvar men den blir allt svårare och dyrare att hitta och exploatera och peak-anhängarna tror att vi redan har passerat produktionstoppen. Samtidigt som energibehovet till bla bilar fortsätter att öka drivet av utvecklingsländerna. Vad skall ersätta oljan i våra bilar, bensin är ju energi som är effektivt och kompakt packat. Vare sig elbilar eller bränslecellsbilar ligger ju om hörnet om vi skall prata om massproduktion av bilar. Vilka alternativ finns? Små dieseldrivna bilar kan vara ett sätt att minska förbrukningen inte minst i USA. Samtidigt kan en sådan åtgärd i bästa fall hålla nera dagskonsumtionen på cirka 85 miljoner fat olja. Risken är också stor att dagens höga bensinpris (och matpriser) kommer att minska på utvecklingen i utvecklingsländerna.

En annatt hett ämne i Filippinerna är de ökande matpriserna. Filippinerna importar bla ris från USA och känner av de allt högre matpriserna som på många andra platser. Prisökningen av ris beror nog delvis på att många i bla USA och Japan har bunkrat enorma mängder ris för att ha ris för många månader framåt om en rejäl kris uppstår. Det driver ytterligare upp behovet och därmed priset och det drabbar befolkningen i fattiga länder allra värst.

Jag tror att oljepriserna kommer att förbli höga. Vacklande produktion i Ryssland, Mexico, Venezuela och troligen Saudi Arabien kommer att göra det extremt svårt att hålla jämn takt med efterfrågan. Vi måste helt enkelt skynda på med att hitta realistiska alternativ. Oavsett alternativ kommer nog el att finnas med i bilden och en investering i elbolag, gärna med vattenkraft produktion är nog inte långsiktigt fel. Finska Fortum och norska Hafslund är intressanta alternativ. Via Hafslund blir man även indirekt delägare av solpanelstillverkaren REC. Eldrivna bilar kräver förutom el även effektiva batterier. Batterimetaller kan bli en enormt stor marknad om elbilen slår igenom så bly eller Litium kanske kommer starkt. Elen kommer nog främst att produceras med vattenkraft, kärnkraft, kol, gas. Och förhoppningsvis en stigande andel el från vindkraft och solceller. Om bilparkerna skall matas med el måste elproduktionen skalas upp och det kommer nog att driva upp priset på kol och uran ytterligare och förmodligen ge företag som Vestas och Gamesa ännu mera vind i seglen. Även ABB får nog sin besärda del av kakan. Tillverkare av riktigt rent silicon har nog ocksa en bra framtid. Riktigt långsiktigt är det nog bränsleceller som gäller om man kan producera solcellsel billigt och konvertera elenergin till vätgas som sedan används av bränslecellsbilar. Norra Afrika kan täcka stora områden med solpaneler och exportera vätgas till Europa istället för olja. Kanske är högvärderade Morphic trots allt framtidsbolaget att satsa på? Nu har man även avslöjat vilka företag som testar deras bränslecellsprodukter, mest japanska och kinesiska bolag som exempelvis Toyota och Dongfeng. Energi är högintressant redan idag och kommer att bli ännu intressantare i framtiden.

REC – Energi bubbla?

Jag har följt norska REC (Renewable Energi Corporation) en längre tid. Sol och vindenergi är klart intressant från många perspektiv, inte minst ekologiskt men värderingarna av dessa bolag är otroligt höga. Läs gärna artikeln om REC i dagens DI.

REC har ett marknadsvärde om cirka 125 miljarder kr men vinsten kvartal 2 var 583 Mkr och omsättningen 1957 Mkr. Vinstmarginalerna är mycket bra, cirka 29%. Om vi prognosticerar att REC gör en vinst om 2.5 miljarder för 2007 blir P/E cirka 50. Enormt högt. Samtidigt som större delen av försäljningen och vinsten kommer från två marknader, Japan och Tyskland. Man kan till och med säga att vinsten kommer från den tyska och japanska staten då solceller är subventionerade i dessa länder. Solceller placerade i Spanien eller Afrika skulle producera betydligt mera energi men produkterna skickas till länder med subventioner då de annars är för dyra. En stark konstlad marknad alltså. Skall man kunna sälja till andra länder måste priset ner ordentligt (alternativt är att energipriset stiger mycket).

Varje anställd hos REC är värderad till 84 Mkr. Under IT yran var ett internetbolag värderad till 50 Mkr per anställd och intjänandeförmågan var i bästa fall som en snittlig teknikkonsult som kanske värderades till 1-2 Mkr per anställd. Det var ganska klart att det var en bubbla vid lite enklare jämförelser. Dock tjänar REC pengar och har bra marginaler tack vare de tyska och japanska subventionerna men hur länge till kommer de att fortgå?

REC och Sandvik har ungefär lika högt marknadsvärde (inte helt sant, Sandviks börsvärde är cirka 150 miljarder kr). Sandvik kommer nog att göra en vinst om cirka 14-15 miljarder i år. Och deras kunder är spridda över hela världen inom olika affärssegment och dessutom är inga statliga subventioner inblandade. Sandvik är i min bedömning en betydligt säkrare kort än REC. Blir det en rejäl sättning på börsen finns det betydligt mer luft att släppa ut i REC.