Tillbaka till Sverige

Efter 3 år i Kuala Lumpur, Malaysia, är det dags att flytta tillbaka till Sverige, Stockholm närmare bestämt.

Malaysia är ett mycket trevligt land och vi kommer att sakna mycket som tex:
• Vänner och kollegor
• Närhet till underbara stränder
• Möjlighet att flyga billigt till andra asiatiska länder med Air Asia
• Spännande och god mat
• Bensinpriset på ca 5 kr/lit
• Skattenivån
• Vår hemhjälp, simlärare…

Självklart finns det också saker man kan klara sig utan som:
• Kackerlackor
• Trafikenbetendet

Saker som vi ser fram emot i Sverige är
• Familj och vänner
• Fyra tydliga årstider
• Snö på vintern
• Ren luft
• Möjlighet att kunna plocka bär och svamp

Allt är nu ordnat för hemresan (hoppas vi...). Våra saker är packade i container, bostaden överlämnad, bilar sålda/återlämnade, avskedsmiddagar avklarade, mitt jobb överlämnat till min efterträdare osv. Nu blir det en omvänd process i Sverige men som tur är kommer jag att vara ledig i augusti. Inom 24 timmar sitter vi på flyget och hoppas att barnen sitter tysta och snälla i 12 timmar.

Verkstads- & Konsumentprodukter

Nu har flera stora företag presenterat sina kv2 rapporter. Det ser överlag bra ut hos verkstadsjättarna Atlas Copco, Alfa Laval, Sandvik och SKF som har huvuddelen av sin försäljning till andra företag. Tre av dem finns i min långsiktiga portfölj och där passar de bra.

För mera konsumentinriktade bolag som Sony Ericsson, Husqvarna, Electrolux ser det ut betydligt mörkare ut. Sony Ericsson har varit alltför beroende av ett fåtal dyra modeller på Europmarknaden och har därför missat lågprissegmentet som växer enormt snabbt i Indien, Afrika mm. Nokia är mycket starka i detta segment. Husqvarnas försäljning minskar kraftigt inte minst på den viktiga USA marknaden. Electrolux visade upp bra försäljning och vinst men varnar för minskad försäljning framöver i USA och Europa. Även kökstillverkaren Nobia varnar för tuffare tider framöver.

Min personliga åsikt är att konsumentföretagen blir de första att uppleva de sämre tiderna och att det tar lite tid innan de når B2B industriföretagen. Många beslut om större industriinvesteringar togs för länge sedan och det är nog liten eftersläpning mellan dessa grupper. Samtidigt har jag en känsla att våra industriföretag bättre (eller enklare) drar nytta av tillväxten i utvecklingsländerna än konsumentföretagen.

H&M, Clas Ohlson och SKF

H&M och Clas Ohlson visar försäljningsökningar om 8% respektive 10% i juni. Det låter ganska hyggligt men beror till största delen på att man ständigt öppnar upp nya butiker. Spelar det någon roll om ökningen kommer från befintliga butiker eller nya? Högre försäljning i befintliga butiker gynnar förstås marginerna eftersom butikshyra och personalkostnader är relativt fasta kostnader.

H&M försäljning steg med 2% om man tittar på jämförbara butiker. Clas Ohlson har öppnat 15 nya butiker och eftersom man har något mindre än 100 butiker innebär deras 10%-iga ökning troligen att man tappat lite försäljning i befintliga butiker.

Tillväxten i dessa bolag drivs med andra ord av öppnade av nya butiker. För Clas Ohlson blir nästa stora steg att öppna upp butiker i England.

SKF presenterade ett mycket bra Kv2 resultat. Försäljning och vinst låg strax över förväntan. Även deras prognoser för nästa kvartal var positiv.

Det blir intressant att se övriga rapporter från verkstadföretagen. Min gissning är att kvartal 2 ser ganska bra ut. Mera intressant blir istället deras prognoser framöver.

Inflationen kryper uppåt…

Inflationen kryper uppåt. I juni var den på 4,3%. Inte så konstigt kanske om man tittar på olika commodity priser. Risken är nog att den fortsätter att krypa uppåt lite till. Exempelvis har nog inte effekterna av de senaste stålpriserna hamnat i konsumentledet ännu.

Riksbanken kommer nog som resultat att fortsätta höja styrräntan. Det är ju trots allt deras huvuduppgift att hålla inflationen i schack.

Redan nu är det klart att detaljhandelsföretagen börjar få det lite tuffare. Clas Ohlson, Fiskars och Fenix Outdoor riskerar nog alla att tappa försäljning då hushållen prioriterar mat, bensin och bostadsräntor. Is i magen och krigskassa gäller. Det blir nog fina köptillfällen framöver men botten är nog inte nådd ännu så det gäller att vara beredd oavsett om börsen bottnar i slutet av detta år eller om något/några år senare.

Regionalisering istället för globalisering?

Med dagens oljepriser kring 140 USD/fat skjuter transportkostnadera i höjden. Inte minst transportpriserna med container från Kina till USA och Europa har blivit enormt mycket dyrare (det är mycket billigare i andra riktingen pga betydligt mindre volymer).

Jag tror detta kommer att halta globaliseringen. Eller egentligen inte globaliseringen utan snarare minska långväga shippat gods. Om ett amerikanskt företag säljer mycket i tex Asien måste man helt enkelt producera lokalt i allt högre utsträckning. Varje region måste nog långsiktigt bli mera självförsörjande.

Allt fler västerländska företag inser att det inte bara är fördelar med att producera billigt i Asien. Några nackdelar är:

Högre transportkostnader
Högre löneökningar (och inflation)
Långa transporttider (vilket minskar flexibiliteten och binder upp kapital)

Utöver det har vissa företag insett att om man har stora avstånd mellan Utveckling (R&D) och produktion (geografiskt och inte minst kulturellt) tappar man en naturlig feedback från produktion till R&D. Det kostar också pengar och äventyrar kvaliteten. Andra problem är svaga patent/IPR skydd i vissa lågkostnadsländer.

En del amerikanska företag flyttar nu produktionen från Kina till Mexico för att minska ledtiderna samt transportkostnaden. Andra flyttar tillbaka produktion till USA. Fler än 400 tyska företag tog tillbaka sin produktion från Kina förra året.

Kanske blir det länder som Mexico, Ukraina, Rumänien etc som blir framtidens lågprisekonomier?

Västvärlden har under ganska många är haft mycket låga inflationssiffror mycket tack vare flytt av produktion till låglöneländer som Kina. Nu börjar det lågkostnadsvapnet tappa skärpa. Det plus att kostnaden för olja, metaller och mat ökat kraftigt gör att ECB och riksbankerna i Sverige och Norge inser att inflationen måste bekämpas.

Istället för att bygga en fabrik i Kina där lönen per timme och tillgänglig arbetskraft varit en av de avgörande faktorerna vid valet av provins och stad kanske närhet till den regionala marknaden och närhet till järnväg blir framtidens avgörande faktorer? Med oljepris kring 140 USD/fat och med stigande trend blir närhet och tillgänglig logistik allt viktigare. Produktionen av olja har varit nästan konstant de sista tre åren kring 85 miljoner fat/dag. Samtidigt har vi en enorm utveckling (och försäljning av nya bilar) i exempelvis Kina och Ryssland. Risken är stor att oljeproduktionen kommer att sakta sjunka medans behovet ökar. Eran av billig energi är helt enkelt över. Nästa milsstolpe blir 150 och därefter 200 USD/fat.

Med utgångspunkt av ovanstående kommer jag att sälja mina Cargotec som har två av tre ben inom fartygslogistik och hamnar. Jag tror helt enkelt att vi får en stort överskott på fartygskapacitet (containerfartyg) framöver. Cargotecs tredje ben är lastbilskranbolaget Hiab. En regionalisering istället för globalisering borde inte ha så stor effekt på Volvo och Scania däremot är risken stor att vi framöver måste avsätta mera pengar till mat och energi och då får vi mindre över till annan konsumption och det slår färstås mot lastbilsföretagen (och Hiab) som i vilken lågkonjunktur som helst.

Istället för Cargotec plockar jag in Lundin Petroleum som tar Cargotecs plats på tipslistan. Jag har tidigare ägt både Lundin Petroleum och Lundin Oil och båda affärerna blev bra. Lundin Petrolium har gått bra på börsen sista tiden men har nog mer att ge med tanke på det höga oljepriset samt deras intensiva exploateringsverksamhet som ökar deras oljereserver.